Dubbelmordet i Bibelbältet | Incest och fosterfördrivning

Dubbelmordet: I det religiösa Småland giftmördas två personer. Snabbt griper ordningsmakten vem de tror är den skyldige för dubbelmordet och förhör under fruktansvärda förhållanden. Vittnen erkänner vad som helst och anklagelserna haglar. En blodisande historia med incest, våldtäkt och fosterfördrivning avslöjas.

Det är juni och kvällarna är ännu inte varma. Året är 1845 och hela familjen med pigor har satt sig vid bordet för att äta. Det är inte varmt vare sig inne eller ute så Sofia, gårdens dotter, har bestämt sig för att servera soppa på den allra första spenaten. Soppan värmer men stämningen kring bordet är spänd. Aldrig vet man när husbonden Per Ludvig ska explodera. Istället börjar han klaga på magont och kräks upp hela måltiden över köksgolvet.

Innan torsdagskvällen är slut har pigan Maja-Stina dött. Per Ludvig och hans fru, Hedda också uppvisat symptom på arsenikförgiftning. Innan helgen är slut, dör Per Ludvig men Hedda tillfrisknar. Dotter Sophie tillkallar läkare men denne kan ingenting göra. Obduktionen avslöjar att både offren dött av arsenikförgiftning.

Läkaren misstänkte frun, Hedvig, men poliskonstaplarna från Jönköping resonerade annorlunda. De fokuserade utredningen mot den andra pigan: Hedda Thorman eftersom det var den person som familjen misstänkte. Dessutom anklagade familjen henne för att ha begått barnamord. En minst sagt diger lista på grova brott.

Familjen Ekwalls fasad rämnade fort när polisen började granska allas förehavanden närmare. Det fram att Hedda hade en ”olovlig beblandelse” med sonen i huset, Wilhelm Ekwall. Nästan ingen i familjen visade sig inte ha ett fläckfritt förflutet och det framkom att både fadern och modern varit otrogna mot varandra men även att dottern Sophie haft en utomäktenskaplig kärleksaffär.

Första rättegången

Den första rättegången äger rum den 20e juni. Frun i huset, Hedvig, vittnar om att det måste varit spenat i mjölken. Hon anklagar då pigan Hedda förgiftning. Hedda ville, enligt Hedvig, förgifta pigan Maja-Stina eftersom hon sett Hedda utföra fosterfördrivning. Pigan Hedda nekar. Sophie som skött fadern under helgens sjukdom har ingenting att tillägga.

Flera erkänner dubbelmordet

Den 4e juli erkänner Hedda fosterfördrivning, det dödfödda fostret ska hon ha grävt ner i gödselstacken. Hon erkänner också att begått morden. Hon säger sig ha begått dubbelmordet på uppmaning av sonen: Wilhelm Ekwall. Polisen griper Wilhelm direkt. Polisen hittar dock inga rester av ett foster i gödselstacken. En fängelseläkare undersöker Hedda och man ifrågasätter att hon fött barn. Några fysiska spår av detta finns inte. Hedda tar tillbaks sin bekännelse.

Plötsligt erkänner Sophie dubbelmordet i förhör – hon berättar att hon gjorde det för att fadern var så elak mot modern. Därför la hon arseniken i hans spenat. Att modern och Maja-Stina fått i sig spenaten var ett misstag som hon gjorde. Ordningsmakten släpper Wilhelm och häktar Sophie. Hedda tar tillbaka sitt erkännande men polisen håller henne kvar i häkte.

Nya erkännanden

Lite mer än en månad senare, i slutet på augusti tar Sophie tillbaka sin berättelse. Hon berättar att fadern ville ta självmord med hjälp av den arsenik men avtvingat henne tysthetslöfte. Ett löfte hon först nu vågat bryta. I fängelset uppträder hon växelvis som extremt deprimerad och extremt aggressiv att fängelset beslutar att skicka henne till en dårkammare på sjukhuset för vård.

Sophie förklaring låter helt orimlig i vår moderna tid men faktum är att självmord var någonting djupt tabubelagt i mitten på 1800-talet. Att ta sitt liv betydde att man i efterlivet hamnade utanför guds rike då kyrkan vägrade begrava en självmördare på en kyrkogård – någonting man var djupt rädd för. Det förekom att deprimerade individer mördade för att en domstol skulle döma de till döden. På så sätt kunde de förverkliga sin önskan att dö utan att riskera spendera livet efter döden i helvetet. Detta är dock inte Sophies sista erkännande, hon kommer ändra sin historia igen och det är den hon kommer dömas för senare i rätten.

Mörka hemligheter

Polisen pressar frun Hedvig Ekwall hårt i förhör om dubbelmordet men lyckas aldrig få fram något erkännande. Däremot framkommer ännu fler mörka saker om hudsbonden. Han har alkoholproblem och blir i samband med det väldigt lynnig. Han har bedrivit incest med sina döttrar, främst dottern Sophie, som han samtidigt favoriserat. Per Ludvig har tyranniserat det hushåll han varit familjefar för. Motiven till att någon skulle vilja ta livet av husbonden hopar sig.

I ett sista erkännande berättar Sophie att hon och modern tillsammans planerat mordet på Per Ludvig Ekwall. Maja-Stina förgiftade de eftersom hon visste att Sophie bett Maja-Stinas bror skaffa fram giftet. Som anledning till Maja-Stinas bror hade hon uppgett att hon behövde det för att ta bort en fläck. De framkommer också att Maja-Stina dog för att Per Ludvig varit för snål för att sända efter läkare när hon uppvisat förgiftningssymptom.

Sjukhuspersonal berättar hur orolig Sophie varit innan det sista erkännandet men hur hon kunnat sova gott om natten efter den senaste bekännelsen. I domstol berättar Sophie att hon tidigare tagit på sig hela skulden eftersom ”mor behövs hemma med de andra barnen”.

Domen i dubbelmordet

När domen för dubbelmoder dömer domstolen pigan Hedda för sin affär med Wilhelm (men inte Wilhelm – snurrigt värre!). Hon döms även för fosterfördrivning trots läkarintyg på att hon inte varit havande eller fött barn. Hedvig friar domstolen helt. Sophie döms till döden genom halshuggning.

Fallet överklagas och hovrätten frikänner pigan Hedda och omvandlar Sophies dödsstraff till fängelse. Efter 23 år, 1868, benådar rättssystemet Sophie och hon lever fram tills 1897.